15 är en milstolpe i livet mellan att vara ett barn och ett lite större barn
Gokväll!
Idag har min syster firats för sina 15 levnadsår
En liten spillevink jag inte skulle klara mig länge utan nej!
Fick som för mig att jag skulle hylla mina bästa hjärtekrossad-låtar. Lite konstigt med tanke på att jag är så ohjärtekrossad som man i stort sett kan bli. Men kanske är det just därför, och kanske lite för att hjärtekrossad-låtar är så ruggigt bra.
Band of horses' The funeral - nästintill omöjlig att inte gråta till även i glatt tillstånd
The maccabees' First love - dämpar sorgset hjärta lite då refrängen översätts till "..första kärlek, förlorad kärlek, det är bara kärlek, bara kärlek.."
Håkan hellströms Hurricane gilbert, För sent för edelwiess, Kärlek är ett brev skickat tusen gånger - alla tre låtarna träffar precis, det är vid såna här tillfällen som det är läskigt hur en 30årig man kan känna samma sak som mig själv
och sist men inte minst min absoluta favorit vid den här tiden förra året:
Ida marias' Going to hell - stämde ordagrant in på vad jag kände dag och natt, den fick mig även litte lättare till mods på något vis med ".. were all going to heeell yeeaah.." då jag plötsligt inte brydde mig längre (ljug för mig själv så klart)
Full av nostalgi som jag nu är så har jag kommit till insikt att man nog kan vara lycklig och hjärtekrossad samtidigt.
Nu ska jag sno mig iväg till mimo!
/Julo
åh tack julet tack!
